Läsförståelsestrategier del 4

En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. En del kommer inte längre än till fas 1. De säger när de läst boken: Jag förstår inte vad det var för en berättelse. Men en lärares kunskap och förståelse om dessa faser kan hjälpa en att samtala med eleverna om det de har läst i syfte att vidga deras föreställningsvärldar. En förståelse av faserna gör att man som lärare kan tänka ut aktiviteter kring läsandet och frågor om litteraturen som är provocerande i vid bemärkelse.

Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt. Vi lär ut och sedan testar man det tänkandet. Langer menar att vi måste ägna mer uppmärksamhet på litterärt tänkande fast inte efter någon ”kokboksmodell”. Själva tanken på recept och färdiga mallar är rena motsatsen till vad som behövs för bra textsamtal.

De fyra faserna

1. Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld.  Vi samlar på oss tillräckligt många uppslag för att kunna skapa oss en föreställning om vad texten ska handla om. Vi har få ledtrådar och de vi hittar handlar mer om bredd än djup. Det mesta baserar på vår egen kunskap och erfarenhet. Titta på omslaget, titeln, författaren ev baksidestexten, fundera över vad det är för bok.
2. Kliva in i föreställningsvärlden, in i texten, det fiktiva rummet. Man använder alla slags erfarenheter från livet, kunskap om världen, oss själva och andra texter för att få en bild av vad texten handlar om.
3. Kliva ut och tänka över det man vet. Den här fasen skiljer sig från de andra. I de andra faserna bygger vi nya föreställningsvärldar med den erfarenhet och kunskap som vi har. Här påverkar texten oss och vårt liv. Det är här som våra föreställningsvärldar får oss att byta fokus, reflektera över något som vi visste, gjorde eller kände innan vi läste texten. En växelverkan alltså – föreställningsvärlden påverkar vårt liv och vårt liv påverkar föreställningsvärlden. Här sker en reflektion. Det är en kraftfull fas som gör att vi läser och studerar litteratur – vi vill att texten ska påverka oss.
4. Kliva ut ur texten. Vi reflekterar över texten på lite avstånd. Det är en mer distanserad reflektion (än fas 3) över något i texten. Man kliver ut och funderar över något. Vi kan fundera och kanske analysera texten och författarens hantverk. Vi kan läsa kritiskt t.ex. ur ett visst perspektiv som genus, eller vi tittar på en karaktärs livssituation, vi reflekterar över vår läsupplevelse över själva texten och gör kopplingar till andra texter.

Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz

”Men jag andades böckernas luft. De bjöd en utvidgning av mitt liv. De lät mig se sådant som jag inte själv kunde se och träffa människor som levde intensivare och mera dramatiskt än jag gjorde. De var varelser från en annan högre tillvaro. De tog sig an mig och tillät mig vistas hos dem och bli rörlig, rik, fattig, god och ond som de.”

Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever.

Läsförståelsestrategier del 3

Förklaringen till att andelen starka och mycket starka läsare har minskat bland svenska elever kan vara att det i svenska skolan inte finns någon tradition av att undervisa om olika sätt att läsa texter. ”Att läsa mycket är nödvändigt, men inte tillräckligt för att öka läsförmågan. Man måste också få hjälp med olika lässtrategier” Det gäller både avkodning och förståelsearbete inklusive att öka ordförrådet. Detta kan man läsa om i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Här kan man också bli påmind om att svenska lärare i ett internationellt perspektiv avsätter mycket lite tid för att förbättra elevernas läsförmåga. Därför lyfts lässtrategier upp och tydliggörs i Lgr11, man menar att undervisningen om lässtrategier verkar vara avgörande för elevers läsförmåga. Lässtrategierna är ett centralt innehåll i alla årskurser. I Lgr11 görs inte skillnad på läsförståelsestrategier och lässtrategier.

Vad menas med lässtrategier? Jo, enligt kommentarmaterialet så är det  ”…de konkreta sätt som en läsare använder för att angripa en text. Lässtrategier handlar alltså om något som läsaren gör med texten”.

Här sker en progression från de yngsta barnen som dels ska knäcka koden men också förstå och tolka texter. I år 4-6 vidgas detta med att kunna urskilja texters budskap, både det uttalade och det som står mellan raderna. I år 7-9 fortsätter man detta arbete men de ska också klara att urskilja ”texters tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang”.

Som jag skrivit i tidigare inlägg så kan man inte nå någon större framgång om man undervisar om olika lässtrategier som någon slags information som görs under vecka 40-43 på hösten. Det är det väl ingen som har trott heller. Det handlar ju väldigt mycket om ett förhållningssätt till litteratur och samtalen runt den. ”Först och främst ska eleverna förstås få läsa för lusten och glädjen och möjligheten att diskutera sina läsupplevelser med andra. De ska också ges möjligheter att hitta svar på livsfrågor och få stöd i sin identitetsutveckling. Men eleverna behöver även kunskaper om att texter kan ha olika syften, hur olika texter är uppbyggda och hur man tolkar budskap i en text genom att ställa kritiska frågor till den” (kommentarmeterialet s.16)

Hur ska man då få ett sådant klassrumsklimat att man kan omsätta de här orden i praktiken?Språkforskare Judith A. Langer använder begreppet föreställningsvärldar och det föreställningsbyggande klassrummet.

Föreställningsvärldar

Begreppet föreställningsvärld kan definieras som den värld av förståelse som en person besitter vid en given tidpunkt.  Vi bygger hela tiden nya föreställningsvärldar när vi lär om oss själva, om andra och om världen. När man läser förändras hela tiden föreställningsvärldarna, undan för undan blir vissa idéer ointressanta, andra kommer till och en del omvärderas. Till och med när sista ordet är läst och boken stängd har läsaren kvar en föreställningsvärld som fortsätter att förändras. Dessa förändringar kan ske när man skriver, tänker, läser något annat eller diskuterar i klassen. Föreställningsvärldar växer, förändras och berikas med tiden, genom tanke och erfarenhet. De förändras ju också under läsningen när läsaren interagerar med texten, tolkningar byts ut, nya antaganden och tankar kommer. Vi kan tänka på byggandet av föreställningsvärldar som ett skapande av sammanhang och mening.

Föreställningbyggande klassrum

Vi måste hjälpa barnen att bygga nya föreställningsvärldar och att flytta sina horisonter genom litteratursamtal. Det kräver särskilda sätt att ställa frågor på som gör att barnen kan tänka vad de tänker under läsandet, bli en mer tankfull läsare. Vi måste ifrån högläsning med gissningsleken ”vad är det läraren vill” till genuina diskussioner om tankar som kan vidga elevernas förståelse, få dem att skifta perspektiv kanske.

Fyra principer som genomsyrar det föreställningsbyggande klassrummet:

1. Elever behandlas som individer som under hela livet bygger föreställningar. Elevernas eget tänkande bekräftas. Undervisningen går ut på att vara en lyssnare och medsamtalare och att försöka förstå elevernas tankar och hjälpa dem att tänka igenom de funderingar som alltid måste tänkas igenom när man bygger föreställningsvärldar.

2. Frågor behandlas som en del i den litterära erfarenheten. När man utforskar nya horisonter av möjligheter hör det till att ställa sig frågor. Så är det för oss vuxna och så är det för barnen. Frågorna spelar en viktig roll. Som lärare visar man att det är det rätta, att ställa frågor. Det kan ju i andra sammanhang vara tecken på att man inte har hängt med eller att man inte kan någonting, men här är frågorna A och O. Jag är inte säker…, Tänk om…,Tror du att…, Jag undrar… o.s.v.

3. Klassens umgänge är ett tillfälle att utveckla förståelse. Att bygga föreställningsvärldar innebär ju att förståelse är något flytande och föränderligt och när man då går in i klassrummet ska alla veta att tankar om texten kommer att ha förändrats innan de lämnar klassrummet.

4. För att berika tolkningarna används en mängd olika perspektiv. Det är viktigt med olika perspektiv, att begrunda andras perspektiv och på så sätt konfrontera sina egna tankar. Lärare i alla årskurser kan på olika sätt hjälpa sina elever att anta olika perspektiv, både utifrån texten och utifrån omvärlden.

Nu är det bara att gå ut i klassrummet och känna in om eleverna stimuleras att bygga nya föreställningsvärldar här och genom det hitta svar på de stora livsfrågorna.

Lycka till i detta fantastiskt roliga och givande arbete.

Läsförståelsestrategier del 2

Som jag lovade mina kollegor i arbetslag 4-6 så gör jag här en kort repetition av läsförståelsestrategierna vilka man kan läsa och lära om i den förträffliga boken Tankens Mosaik. En lärare i Göteborgsområdet som har omsatt detta läsförståelsebygge till sin egen undervisning är Britta Stensson som också har skrivit en enkel och lättläst bok som heter Mellan raderna (Daidalos förlag).

Alla läsforskare som jag har kommit i kontakt med diskuterar runt samma strategier även om de kommer in i andra sammanhang i deras forskning. En av dem, Judith Langer återkommer jag till i senare blogginlägg.

Stressa inte, man ska absolut inte ”riva av” alla dessa strategier på en termin. Med de allra yngsta barnen kanske det räcker att träna på att göra text-till-själv-kopplingar eller kanske förutsägelser under hela första terminen. Att göra en syntes kanske man inte klarar för än man går de sista åren i grundskolan.

Använd gärna bilderböcker till alla åldrar när ni ska samtala om en text och träna läsförståelsestrategier. Det viktiga är att texten är riktigt bra och väcker stora frågor. Ni som arbetar i den här kommunen har ju fått en litteraturlista på litteraturförslag. Den kan ni plocka fram om ni känner er osäkra.

En förutsättning för att lyckas är också att du som lärare är förebild och modellerar, alltså läs högt och tänk högt för att barnen ska se hur det går till när man t.ex. kommer att tänka på något som hjälper en att förstå (text-till-själv-koppling t.ex.). Att undervisa om läsförståelse genom att vara en förebild är också det viktigaste budskapet i Tankens mosaik.

Keene och Zimmerman,

TANKENS MOSAIK

Sex olika läsförståelsestrategier att undervisa om och att arbeta med:

1.     Schema :

-         text-till-själv-koppling

-         text-till-text-koppling

-         text-till-världen-koppling

-         text-till-författaren-koppling         

       

2.     Gräva djupare med frågor

-         genuina frågor

-         frågor som väcks före, under och efter läsningen

-         tänk på att vara en medsamtalare och absolut inte en lärare som har svar på allt

3.     Inre bilder

-         de bilder som lockats fram hos mig

-         syn- känsel- och hörselintryck, men även smaksensationer

-         i samtal, ställ konkreta frågor

4.     Inferenser (mellan raderna)

              Man konstruerar en mening hos texten genom att bearbeta den. Man gör:

-         Slutledningar

-         Förutsägelser

-         Tolkningar

-         Kopplingar

5.     Syntes

-         mer än en sammanfattning

-         är ett resultat av de andra förståelsestrategierna

-         väver in läsarens uppfattning

-         bör pågå under hela läsprocessen, inte bara en slutprodukt

6.     Att lösa problem (liksom en kirurg har en bricka med instrument har erfarna
        läsare en handfull instrument de kan ta till för att hantera texten)

-        En verktygslåda för problemlösning. Ex:

  - se om det klarnar längre fram

              - gå till botten med ordet (t.ex)

              - använd bakgrundskunskap

        - måste jag förstå detta?

        - måste jag få hjälp?

-         Även bra läsare måste kämpa med vissa texter!

Ett tänkbart lektionsupplägg där man ska modellera och träna på en läsförståelsestrategi skulle kunna se ut så här:

-         Minilektioner ca 10-20 min. Modellering av läraren

-         Workshop ca 20-40 min . Alla läser med den introducerade strategin i tankarna. Barnen sätter en postit-lapp på något ställe i texten där de t.ex. gjorde en koppling.

-         Diskussion ca 10 min. Man delger varandra insikter.

Läsförståelsestrategier del1

Nu är det augusti och nu återkommer jag. Ett nytt läsår och en ny läroplan. Härligt!

Lgr11 betonar vikten av att undervisa om strategier för att läsa, förstå vad man läser och för att skriva. Det är viktigt, tror jag, att fundera över sin egen läsning och läsförståelse för att bli duktig på att undervisa om den. Jag fick tips från kurskamrater från Varberg om en text som väl illustrerar hur man förstår och skaffar sig föreställningar om det man läser. Vilka föreställningar och vilken förståelse får ni av följande avsnitt som är taget från första sidan i romanen Spill av Sigrid Combüchen och vad i texten leder er till dessa föreställningar?:

FÖRSTA BREVET

Bästa Sigrid Combüchen,

                                      vi är inte bekanta. Jag skriver med anledning av ett kort.

För någon månad sedan kom det en släkting från Sverige och hälsade på. Hon hade

med sig Er roman åt mig. Jag tycker om att läsa.

   Boken är trevlig, även om den ibland kan verka otillgänglig med avsikt. Jag läser

mest biografier. När man blir gammal tappar man lusten för påhittade intriger. De

verkar så sökta jämfört med det som hänt. Men omslagsbilden tyckte jag om. Den

är efter en tavla av Gösta Adrian-Nilsson och föreställer Lund där jag ät född och

uppvuxen. Jag träffade GAN ett par gånger och visste inte att han var den han var.

En väninna till mig ägde en teckningsbok som han gjort åt henne. Så gammal är jag.

 Så här tänkte jag:

FÖRSTA BREVET

Bästa Sigrid Combüchen,

                                      vi är inte bekanta. Jag skriver med anledning av ett kort.

För någon månad sedan kom det en släkting från Sverige och hälsade på. Hon hade

med sig Er roman åt mig. Jag tycker om att läsa.

   Boken är trevlig, även om den ibland kan verka otillgänglig med avsikt. Jag läser

mest biografier. När man blir gammal tappar man lusten för påhittade intriger. De

verkar så sökta jämfört med det som hänt. Men omslagsbilden tyckte jag om. Den

är efter en tavla av Gösta Adrian-Nilsson och föreställer Lund där jag ät född och

uppvuxen. Jag träffade GAN ett par gånger och visste inte att han var den han var.

En väninna till mig ägde en teckningsbok som han gjort åt henne. Så gammal är jag

• Första – tyder på att det blir fler brev, kanske en korrespondens.
• Bästa – så här skriver inte ett barn eller ungdom, det måste vara en äldre människa, det verkar formellt som om de inte känner varandra
• Sigrid Combüchen – Sigrid är författare, kanske har brevskrivaren läst hennes bok
• En släkting från Sverige – aha, brevskrivaren bor inte i Sverige längre men har förmodligen bott här eftersom personen skriver på svenska.
• Er – signalerar att brevskrivaren är äldre men också belevad och välformulerad.
• Roman – jag får ytterligare ledtråd till min föreställning om att det är författarens roman som är anledningen till brevet.
• När man blir gammal – bekräftelse till min känsla av att personen är äldre.
• Väninna – ordet ger mig en bild/föreställning av att brevskrivaren är en kvinna
• Gösta Adrian-Nilsson (GAN) – Eftersom jag har råkat ha med GANs konstverk i bildundervisningen så vet jag att han är av de första svenska modernisterna och verkade i Sverige i början av 1900-talet, alltså är förmodligen brevskrivaren född i början av 1900-talet. Kunskapen om GAN ger mig en djupare dimension och nyfikenhet på texten.
• Visste inte att han var den han var – mellan raderna förstår jag att han var något speciellt och med min förkunskap om honom så konstaterar jag att det stämmer.

Så här håller man på att bygga föreställningsvärldar (Judith Langer) hela tiden medan man läser. Man har förkunskaper, man gör kopplingar till sig själv, till omvärlden och till andra texter. Man får nya ledtrådar som gör att man omvärderar, utmanas och bygger nya föreställningsvärldar.

I nästa blogginlägg kommer jag att berätta mer om de olika läsförståelsestrategierna.